Vem (eller vad) kan man lita på?

Bankerna?
En svart vecka för bankerna minst sagt. Det är väl svårt att undgå vad som hänt i banksektorn världen över. Sverige är inget undantag där bankaktier sedan årsskiftet mer eller mindre faller fritt. Vi kommer att titta litet närmare på dessa, och se vad som händer.

Bankerna har handlats ned kraftig endast 23 dagar in på det nya året, och inte minst sedan de toppade 2007. Swedbank är ner -90 procent, SEB A -87 procent, Nordea -68 procent och Handelsbanken A -65 procent på ungefär två år. Stockholmsbörsens bankindex (SX-4010 Bank) (bestående av ovanstående banker) har tappat ca 75 procent sedan toppen i april 2007.

De svenska bankerna pressades ned till nya bottennivåer, och SEB som är den stora förloraren sjönk med tjugofem procent. Aktien handlas nu till 1995 års kurser, drygt 34 SEK. Det är tack och lov inte lika illa som en del utländska banker, men det är oroväckande då aktiekursen på bankerna faller fritt. Aktiekursen är ju att betrakta som värdet av placerarnas förväntningar, och sjunker förtroendet för dessa så pass kraftigt så bör man fundera på hur agera med de likvida medel som finns idag. Vi återkommer om detta längre ned.

Om fallet i SEB var illa, så var det ännu värre i Royal Bank of Scotland, RBS, som i veckan redogjorde för den största förlusten i brittisk företagshistoria. Aktien föll med två tredjedelar och den brittiska staten har ökat sin ägarandel till 70 procent. Därmed har Storbritannien tvingades sjösätta sitt andra räddningspaket för banksektorn på tre månader. Observera, det finns i dag ett antal aktieindexobligationer med mera som getts ut av denna bank. En rekommendation är att alltid se över vem utgivaren av dessa är innan de tecknas. Det är just oron kring den svårvärderade obligationsportföljen som gjorde att aktien rasade efter RBS miljardnedskrivningar.

Även danska banker har problem, och i helgen presenterades Stödpaket II till bankerna upp i Danmark. SHB har utlåning i både Danmark och Storbritannien. Nordea har en fjärdedel av sin utlåning i Danmark och dessutom en stor exponering mot rederinäringen. Nordea finner Du en analys på här http://www.axier.se/includes/comment_view.php?commentid=21382

Nordea sitter enligt rykten illa till i rederilån och Handelsbanken har inte bara förlorat på Sundqvist utan också lånat ut massor med pengar till den kraschade stötfångartillverkaren Plastal. Swedbank blöder i Baltikum, de pengar som tillfördes banken i december är snart historia, och det talas om att SEB står på tur för nyemission, vilket de emellertid inte är ensamma om, det talas om att hälften av bankerna i Europa skall göra sådana. Hur trovärdiga dessa rykten är eller inte det vet vi i dag inte men däremot funderar regeringen och Mats Odell på om inte staten skall gå in med pengar till de svaga svenska bankerna för att på detta sätt stärka det finansiella systemet. Skulle staten gå in med pengar kommer det naturligtvis att ställas krav, liknade de restriktioner som finns i garantiprogrammet Odell påstår sig redan ha varit i kontakt med svenska institutioner angående eventuella initiativ för att förbättra bankernas utlåningskapacitet och förbereder nu en resa till Förenade Arabemiraten för att sondera intresset för dem där.

Dagens KBW Bank Index har fram till idag fallit med -78,51 procent sedan toppen 2007. Under samma tid, cirka 2 år efter det att kraschen började 1929, hade New York City Bank index tappat -78,09 procent, eller med andra ord ungefär lika mycket under samma tidsperiod. Det skulle dock visa sig att NYCBI totalt skulle falla med -89,06 procent innan botten var nådd nio månader senare.Om historien skulle upprepa sig så är bankerna långt ifrån billiga idag. Om vi översätter detta till Stockholmsbörsens Bankindex så har vi fortfarande en fallhöjd på ca 60 procent att se fram emot. Botten kan med dessa tecken förväntas komma först under hösten. Intressantare är emellertid att NYCBI knappt rörde sig efter det att de bottnat ur. Drygt 20 år senare (1951) så låg NYCBI kvar och harvade på samma nivåer, och det var inte förrän 1973 som dessa återtagit vad de förlorat. Det tog alltså 40 år eller två generationer att ta sig tillbaka till ruta ett.

Har Du likvida medel i dag, se till att det inte finns exponerade med mer än 500,000 SEK på en och samma bank. Kontrollera dessutom att de konton Du har omfattas av den statliga insättningsgarantin. Ett varningens ord bara, om de svenska bankerna inte har pengar, och den svenska staten försöker ragga kapital från utlanden, var kommer de pengar från som skall skydda spararna om en eller flera av bankerna fallerar?


England, Reykjavik på Thamesen?
I morse skrev den brittiska tidningen The Telegraph om det vi så länge sett fram emot. Tidningen framförde en svidande kritik mot den brittiska regeringen och förklarade att de ansåg att den premiärministern Gordon Brown har fört Storbritannien till gränsen av konkurs.

Journalisten Iain Martin spår dessutom att eftermälet av Brown i historieböckerna kommer att vara vanhedrande.Under oktober månad var den brittiske premiärministern mäkta stolt över att denne räddat världen. Han misslyckades emellertid med att rädda banker, vilket var tanken. Endast tre månader efter det att den brittiska regeringen stoppat in ofattbara 37 MILJARDER PUND i finansväsendet ser vi dem inte längre. Pengarna är helt enkelt borta.

Hur har de då lyckats med detta? Tja, de har till exempel köpt bankaktier, vilket Ni som läser det som jag skrivit här förut, inte är att betrakta som en särskilt bra affär. Ett av de bolag som de köpt aktier i är Royal Bank of Scotland, som har skulder på 1,8 triljoner, tre gånger så mycket som hela den brittiska statsskulden. Tillgångssidan ser ut att vara stor, hela 1,9 triljoner, men eftersom detta är till stor del fiktiva värden, eftersom dessa utgör av tillgångar i andra finansiella företag. Värdet på bankens egna kapital är nog numera negativt.

Gissa vem det är som kommer att få betala för detta? Knappast politikerna, dessa kommer i slutändan förpassas vidare eller få gå i pension, och den enda trösten för de brittiska skattebetalarna är att dessa kommer att vara betydligt mindre värda inom kort och att denne knappast kommer att ha råd att bosätta sig i en dyr villa i Spanien eftersom pundet kommer att bli allt mindre värt.

Tycker Du att siffrorna låter höga? Jag blir rädd då jag ser detta, den brittiska statsskulden ligger i dag på 630 miljarder pund, 43 procent av deras BNP (Bruttonationalprodukt) och det är ännu värre än vad det ser ut. Den brittiska regeringen har nämligen använt sig av en del trick för att se till att det ser ut som de bidragit med än mindre än de gjort (och då har de skyfflat pengar över bankerna). De har använt sig av olika lösningar, bland annat borgensåtaganden och ”garantier” vilket betyder att de har ansvaret för bankernas skulder även om det vid första anblicken inte ser så ut. Vi talar om ett svart hål.

Författaren jämför nu Storbrittanien med Island, vars valuta eroderade under förra året. På Tavex insåg vi detta tidigt och valde att sluta med att växla Isländska kronor, men vem hade trott att Europas finanscentrum skulle urgröpa värdet på The Old Lady, den brittiska Riksbanken, Bank of England, som under decennier ansetts vara en av de mest solida motparterna i världen?

Intressant nog är det "The Bank of England" som har ansvar för att starta det "Fractional Reserve Banking" systemet 1694 som håller på att kollapsa just nu.

Om artikeln var hårt skriven, vilket emellertid var helt befogat, så är kommentarerna till denna ännu värre. Fortfarande befogade, fortfarande mycket välskrivna men inte det som den brittiska regeringen velat att deras väljare skulle kommentera. Det talas om revolution, om Ponzi schemes, pyramidspel, det talas om Margaret Thatcher, som knappast var en av de mest populäraste premiärministrarna landet haft. Märkligt nog vill läsarna ha henne tillbaka, men hon var trots allt en dam som med sina hårda nypor visade att det gick att vända det sjunkande skeppet som Storbritannien var då. Hårt arbete är vad som kommer att krävas just nu och sparsamhet.

Det är kanske lika bra att Du själv läser hela artikeln eller vad säger Du? Du hittar den här, http://www.telegraph.co.uk/comment/columnists/iainmartin/4295219/Gordon-Brown-brings-Britain-to-the-edge-of-bankruptcy.html

Både jag och Kurt ser fram emot att ta del av vad Du anser om det som The Telegraph skrivit, speciellt när det gäller hur det kan påverka guldpriset.


"In Gold We Trust"
Vi anser fortfarande, trots den kraftfulla uppgången på guldpriserna att sådana här saker visar på att Du kan sova betydligt bättre om Du fyllt madrassen med guld än med papperspengar.

Maila gärna till Kurt eller kom förbi Tavex-kontoret på Smålandsgatan 9.

Erik Forsell, Axier Equities AB

Frilansskribent för Tavex AB

En gyllene start på 2009 Förankra din investeringsportfölj i en hörnsten av guldmynt och tackor hos oss på Tavex AB

OBS: Den här blogpost innehåller information om både guldmarknaden och Tavex AB. Huvudtanken är att både underhålla samt ge dig ett bredare perspektiv om vad som händer i guldmarknaden för att du själv kan reflektera över sin betydelse och agera lite mer medvetet. Informationen härinne skall inte tolkas som investeringsråd