fredag 26 mars 2010

När kredit blir skuld

En väldigt intressant artikel av Nathan Martin av www.fedupusa.org som heter "The Most Important chart of the Century".

Har kredit äntligen blivit skuld hos USA?
Vad kan det betyder framöver?
Har du köpt ditt guld?

Trevlig läsning!

Kurt

OBS: Den här bloggposten innehåller information om både guldmarknaden och TavexAB.

Huvudtanken är att både underhålla samt ge Er ett bredare perspektiv om vad som händer i guldmarknaden så att Ni själv kan reflektera över dess betydelse och agera mer medvetet.

Informationen härinne skall inte tolkas som investeringsråd.

måndag 1 mars 2010

Hur stabil är världsekonomin egentlgen?

Vad händer om världens finanssystem inte är stabilt?

Det finns många människor där ute som när de hör ordet "guld" omedelbart slutar lyssna.
"Guld är så gammalmodigt…" "Varför ska man köpa en metallklump när man kan investera via internet?" "Kronan, Dollarn, Euron, osv. är solid och banksystemet är stabilt" … bla, bla, bla…

Hittills har de haft rätt; dock det kan vara samma sak som folket sa i Zimbabwe i 2007, Argentina i 2000, Tyskland i 1921, Rom i det andra århundradet, osv.?
Grävar man en aning djupare in i rubrikerna börjar man inse att allting kanske inte är ”guld och gröna skoga” fortfarande.

Exempelvis:
· Grekland och dess skuldproblem
· resten av s.k. PIIGS (Portugal, Italien, Irland, Grekland, Spanien) och deras skuldproblem
· Storbritanniens skuldproblem
· Svagare och svagare krav på bankens definitioner av reserver och tillgångar
· fler historier om ”pappersguld” som kan sakna fysiskt guld underlag

Kort sagt, världens största banker, företag och även regeringar lånar/trycker ut mer och mer pengar i en ökande takt. Men det blir ännu mer förvirrande eftersom alla världens pengar egentligen är fiat valutor, särskilt världens reservpengar US-dollar. Det betyder att var och en av de sedlarna vi använder idag är faktiskt en form av skuld (t. ex: Federal Reserve Note). Snart kan vi verkligen få en hårdläxa om skillnaden mellan valuta och pengar. Det blir tydligare och tydligare att fler och fler människor, företag, och både lokala och nationella regeringar har det svårare och svårare att betala tillbaka alla lånade pengar.

Enligt Dr. Antal Fekete i sin artikel: Hedging Non-gold investments with Gold "… när en låntagare återbetalar sin skuld genom att lämna över sina valutor till sin långivare, skulden är inte avslutat. Den har bara överförts till den centrala banken som har utfärdat valutan. Att överföra skuld är inte detsamma som att släcka den."

Även Marketwatches Peter Brimlow i sin artikel "Parsing 200 years of gold trades" påstår att möjlighteten finns för guldpriset att öka drastiskt baserat på hur mycket "pengar" finns just nu.

En till väldig lång dock intressant artikel som är värt att titta på när det gäller skulden som finns i välrden är ”Debt Dynamite Dominoes” av Andrew Gavin Marshall.

Till slut finns ett litet bredare perspektiv från Joe Bageant med sin intressanta artikel ”Tortillas and the Corporate State

Det är mycket tydligt och mer och mer oundviktligt att skuldproblemet började på allvar samtidigt som President Richard Nixon stängde USAs s.k. ”guldfönstret” och nekade Förenta Staternas deklarerade löfte att betala sina skulder i fysiskt guld. Sedan dess har världens skulder och antal sedlar i bruk börjat öka på ett geometriskt sätt. http://en.wikipedia.org/wiki/Money_supply

Kan det äntligen vara värt att ställa frågan, ”hur kommer denna skuldspiralen sluta utan någon slags krasch”?

I så fall när kraschen sker och människor återfå deras finansiella sunt förnuft, vad tror du att vi kommer att förmodligen använda för att grunda det nya betalsystem som efterträder det som vi har nu?

Har du köpt ditt guld ännu?

Mvh,

Kurt

Glöm inte att besöka oss vid båtmässan Allt för Sjön i Älvsjö 6-15 mars 2010 Monter C16:02

OBS: Den här bloggposten innehåller information om både guldmarknaden och TavexAB.

Huvudtanken är att både underhålla samt ge Er ett bredare perspektiv om vad som händer i guldmarknaden så att Ni själv kan reflektera över dess betydelse och agera mer medvetet.

Informationen härinne skall inte tolkas som investeringsråd.